Tillbaka i Melbourne

Efter ytterligare en lååååång flygresa, men enligt tidtabell denna gång (tack för det!), landade jag i söndags kväll åter i Melbourne. Det kändes riktigt tungt att åka hemifrån men då jag väl landat och kommit hem till lägenheten här så kändes det faktiskt helt ok och riktigt skönt. Trivs ju faktiskt riktigt bra med det mesta här och det gäller att ta vara på äventyret och njuta så mycket som möjligt. Lite positivt tänkande ledde mig fram till att det känns extra bra att ha fått uppleva lite härlig svensk sommar för att sedan komma ner hit och veta att man har en riktigt lång, härlig och varm vår och sommar framför sig. Har faktiskt redan noterat att dagarna är påtagligt längre här nu, vi har ”vunnit” en halvtimme dagsljus på både morgon och kväll och det gör ju faktiskt stor skillnad. Har varit lite småsegt att komma i gång på jobbet igen och jag kämpar som bäst med att komma i fas igen efter jetlag och tidsomställning. Första natten sov jag som jag hur bra som helst (antagligen eftersom jag var helt slut efter resan) men i natt låg jag klarvaken mellan 2-5, kände mig jättepigg och kunde alls inte sova, låg och läste, pratade med Mats, drack te och åt lite. Hann bli ordentligt frustrerad innan jag äntligen lyckades somna om igen! Underlig känsla, men det är väl så att kroppen är så pass inprogrammerad i den tid/rytm man varit i innan, och man får helt enkelt acceptera att det tar några dagar innan man är i fas igen. Ser redan fram emot helgen då det blir mer tid för sömn och vila och är tacksam att det inte är alltför stressigt på jobbet för tillfället, känns inte riktigt som om varken koncentraions- eller prestationsförmågan är på topp då huvudet för det mesta känns alldeles mosigt och man helst av allt bara vill sova.